Missöde
Gissa vad jag har lyckats med idag. Jag har tappat min mobil i en tekopp! Jag pratade i min ip-telefon när jag fick för mig att springa till köket och hämta min häftapparat. Väl i köket såg jag min mobil och tänkte att den var det bättre att ha bredvid mig vid datorn ifall någon ringer. Så jag tar den med i ena handen och springer tillbaka. Fort sätter jag på mig hörlurarna igen för att fortsätta samtalet samtidigt som jag försöker bli av med vad jag har i händerna på en liten hylla på skrivbordet. Dock var jag lite flumsig och råkade släppa vad jag nu hade i handen innan den låg ordentligt på hyllan och saken trillar rakt ner i min tekopp som står under med en väldig plums! Först förstod jag inte vad som hänt, sedan trodde jag att det var häftapparaten jag tappat men när jag ha hejdå till personen jag pratade med och tömde koppen i vasken i köket så ramlade en extremt dyngsur mobil ut. Ska jag säga något positivt så luktade den väldigt gott.
Hela dagen har jag försökt att torka den, men det har inte gått så bra. Den blev ju inte bara lite blöt, efter att ha simmat runt i en tekopp i ungefär en halv minut så var den ganska genomdränkt så det blir väl till att skaffa sig en ny. *suck*.
Men jag har enbart mig själv att skylla. Igår sa Jens att han ville ha en ny mobil och sa instämde och sa att vi kunde byta. Det var på grund av detta som min mobil blev så deprimerad att den dränkte sig själv. Stackars mobil.
Jag som så länge hatat den där mobilen, nu när den är förstörd så vill jag verkligen inte ha en ny. Eller, jag vill ha en telefon, men ingen som har sms-funktion. Jag hatar verkligen sms! Jag förstår verkligen inte varför alla andra tycker att det är så bra. Jag känner mig alltid kränkt när jag får ett sms. Det är som om personen inte orkar bry sig om att ringa mig utan skickar bara ett futtigt meddelande. Det gör att jag alltid tänker "är jag så lite värd för den här personen?". Jag kan inte hjälpa det, det är verkligen så jag känner. Sedan så är jag väl lite sur på alla som smsar onödiga saker till varandra. Jag vet ju hur dåligt min syster mår av all användning av mobiltelefoner men jag vet också att det inte går att stoppa användandet av sådant. Däremot tycker jag att det är oansvarigt av personer att använda sina telefoner till onödiga saker när andra människor blir så lidande av det. Det är så själviskt.
Men var i all världen ska jag hitta en mobil utan sms? Det skulle jag allt bra gärna vilja veta.
Hela dagen har jag försökt att torka den, men det har inte gått så bra. Den blev ju inte bara lite blöt, efter att ha simmat runt i en tekopp i ungefär en halv minut så var den ganska genomdränkt så det blir väl till att skaffa sig en ny. *suck*.
Men jag har enbart mig själv att skylla. Igår sa Jens att han ville ha en ny mobil och sa instämde och sa att vi kunde byta. Det var på grund av detta som min mobil blev så deprimerad att den dränkte sig själv. Stackars mobil.
Jag som så länge hatat den där mobilen, nu när den är förstörd så vill jag verkligen inte ha en ny. Eller, jag vill ha en telefon, men ingen som har sms-funktion. Jag hatar verkligen sms! Jag förstår verkligen inte varför alla andra tycker att det är så bra. Jag känner mig alltid kränkt när jag får ett sms. Det är som om personen inte orkar bry sig om att ringa mig utan skickar bara ett futtigt meddelande. Det gör att jag alltid tänker "är jag så lite värd för den här personen?". Jag kan inte hjälpa det, det är verkligen så jag känner. Sedan så är jag väl lite sur på alla som smsar onödiga saker till varandra. Jag vet ju hur dåligt min syster mår av all användning av mobiltelefoner men jag vet också att det inte går att stoppa användandet av sådant. Däremot tycker jag att det är oansvarigt av personer att använda sina telefoner till onödiga saker när andra människor blir så lidande av det. Det är så själviskt.
Men var i all världen ska jag hitta en mobil utan sms? Det skulle jag allt bra gärna vilja veta.
Kommentarer
Trackback
