nerina

Vad säger man till vänner när de är helt nedbrutna? Vad gör man när vännerna tror sig misslyckas med saker som är otroligt viktiga för dem? Vad gör man när de hamnar på fel sida strecket?

Flera stycken i min närvaro bryter nu ihop och jag vet inte hur jag ska hantera det. Vet inte vad jag ska säga. Ord känns så små och obefintliga i ångestens mörka och skummande hav. Jag vet ju att om det vore jag som stod på andra sidan, som jag så många gånger under de forna åren gjort, så skulle jag bara bli irriterad över alla ord. Men fungerar mina vänner som jag?

Jag stryker dem över ryggen, jag fick nästan kramp i armen av allt styckande på en nära vän under mattelektionen idag, hoppas på att dte hjälper mer än mina värdelösa ord. Försöker visa att jag tänker på dem, att jag bryr mig. Men sådana känslor är svåra att visa på rätt sätt.

Mina vänner har drabbats av ångesten över exams. De tror sig inte kunna klara av det, de tror sig inte ens om att få godkänt. Ibland vet jag inte vad jag ska säga, vissa av dem är verkligen inte så duktiga i alla ämnen heller, och då är det svårt att ge stöd på det där självsäkra sättet när jag vet att de bara kommer få godkänt som högst. Andra som troligtvis kommer få höga betyg men har misslyckats på de närmsta proven är lite lättare, men samtidigt är det svårt att få dem att lämna sin onda spiral.

Vad gör man när ens vänner försvinner ner i en självömkan och ångest?


Det här är vi och våra pappershögar. Om fyra veckor måste vi ha allt som står på dessa papper i våra huvuden.