nerina

Jag mår fortfarande bra, även om det är mindre än två veckor kvar nu! Men det verkar tyvärr inte så många andra göra... Jag vet inte vad jag ska ta mig till när folk mår dåligt. Jag vet ju själv att jag alltid bara vill bli lämnad ifred när jag är nere, men hur fungerar andra? Ska man vara påträngande i alla fall? Komma med så kallade "goda råd"?

Åh, jag hatar goda råd och har alltid avskytt det. Jag förstår inte grejen med det. Jag känner väl mig själv bäst så jag är väl bäst på att ge goda råd till mig själv, inte någon annan! Däremot anser jag det vara jättevärdefullt att ha någon att prata med när jag behöver ett gott råd, att berätta om sina problem hjälper hjärnan att strukturera upp saker och skapar perspektiv. Därför anser jag det vara oftast när man berättar om sina problem för andra det är som man kommer på lösningen. Sådant är bra, men folk som försöker ge förslag på ändringar, sådant blir jag bara arg på. Jag hade en kompis som gav allt för många goda råd en gång, så många att han/hon slutade att lyssna på vad jag egentligen utan körde bara över mig med sina "goda råd". Jag mådde verkligen väldigt dåligt av det. Usch och fy för människor som tror att de vet mer om hur mitt liv ska hanteras än mig! Stöd och till viss del uppmuntring, ja, men framför allt någon som lyssnar och bara håller med vad jag säger. Det är det som åtminstonde jag uppskattar mest. 

Men frågan är ju fortfarande hur andra fungerar, kanske är det bara jag som känner att de alltid får "goda råd" nedtryckta i halsen? Kanske vill andra ha idéer på hur de ska lösa svåra situationer? Hur vet man om ens kompisar är "jag-vill-ha-goda-råd"-människor? 

Jag känner mig en smula handfallen just nu. Vad gör man när ens vänner inte mår så bra?