Upp till räkning
Nu brinner det i knutarna! Imorgon är det dags, då ska jag ha första "exams". Med andra ord ska jag göra det första som räknas in på mitt slutbetyg! Visst, vi har skrivit många internals i alla möjliga ämnen tidigare, men det här är en annan sak. Allt annat har jag fortfarande tid att ändra på om jag vill, detta är det första jag gör "på tid" så att säga. Det är bara imorgon det gäller och gör jag dåligt då så är mitt slutgiltiga betyg i svenska gravt påverkat.
Men ändå så är jag inte nervös just nu. Bara upprymd. Sedan jag kom tillbaka till Eskilstuna i fredags har jag jobbat hela min vakna tid med detta föredrag förutom då jag äter, så nu måste det bara vara bra. Just nu är jag hjärtligt trött på det och vill bara ha det över. Jag vet inte hur många gånger som jag har läst det idag högt för mig själv så att varenda ord står ut genom öronen på mig. Nu vill jag bara ha det överstökat!
Min största rädsla är att jag ska tappa rösten då det verkligen gäller. Detta hände flera gånger idag när jag läste. En vattenflaska är obligatorisk, det måste jag bara ha med mig. Jag får göra upp en deal med mig själv att inte säger någonting fram tills en liten stund innan anförandet, och då värmer jag bara upp rösten lite mjukt. Vad tror ni om det?
Nej, det är lika bra att fortsätta läsa igenom det. Ingen idé att slösa bort tid. Imorgon måste det flyta, helst även utan stödorden. 12,5 minut ska jag prata! Sedan ska våra lärare ställa kniviga frågor för att se om vi verkligen kan romanen utan och innan. Varenda liten detalj ska vi kunna, de kan fråga på vad som helst. Det gäller att inte tappa fattningen och enbart försöka koncentrera sig på vad man tror att de är ute efter och vill höra.
Nej, nu måste jag VERKLIGEN fortsätta! Tänk på mig imorgon runt elva, skänk mig några positiva tankestrålar så att det går bra. Det skulle vara jättesnällt.
Men ändå så är jag inte nervös just nu. Bara upprymd. Sedan jag kom tillbaka till Eskilstuna i fredags har jag jobbat hela min vakna tid med detta föredrag förutom då jag äter, så nu måste det bara vara bra. Just nu är jag hjärtligt trött på det och vill bara ha det över. Jag vet inte hur många gånger som jag har läst det idag högt för mig själv så att varenda ord står ut genom öronen på mig. Nu vill jag bara ha det överstökat!
Min största rädsla är att jag ska tappa rösten då det verkligen gäller. Detta hände flera gånger idag när jag läste. En vattenflaska är obligatorisk, det måste jag bara ha med mig. Jag får göra upp en deal med mig själv att inte säger någonting fram tills en liten stund innan anförandet, och då värmer jag bara upp rösten lite mjukt. Vad tror ni om det?
Nej, det är lika bra att fortsätta läsa igenom det. Ingen idé att slösa bort tid. Imorgon måste det flyta, helst även utan stödorden. 12,5 minut ska jag prata! Sedan ska våra lärare ställa kniviga frågor för att se om vi verkligen kan romanen utan och innan. Varenda liten detalj ska vi kunna, de kan fråga på vad som helst. Det gäller att inte tappa fattningen och enbart försöka koncentrera sig på vad man tror att de är ute efter och vill höra.
Nej, nu måste jag VERKLIGEN fortsätta! Tänk på mig imorgon runt elva, skänk mig några positiva tankestrålar så att det går bra. Det skulle vara jättesnällt.
Kommentarer
Trackback