nerina

Det är kul att jobba med orienteringsveckan som min familj arrangerar varje år efter midsommar. Det är kul, men ändå mycket krävande. Nu när jag blivit vuxen och har växt upp i miljön förväntas jag kunna mycket och får därför stora ansvarsområden. Vi arbetar dag som natt, min far och jag, och lägger banor och fixar definitioner och mycket annat.

Det känns konstigt med ansvar. Man är inte van vid det som skolelev. Det är klart att alla elever har ansvar för sitt eget skolarbete, men misslyckas de är det ingen annan än de själva som blir drabbade. Nu med orienteringsarrangemanget blir det en katastrof om jag misslyckas med minsta sak. Min familj kan få lida svårt för mitt misstag. Sådant är jag inte van vid. Men det är därför som det är lite kul också.