ojojoj...
...nu är jag sådär sentimental igen. Varför blir det alltid så att jag hamnar här i min lägenhet helt ensam men ändå paradoxalt nog i sällskap med känslostormar? Just nu stormar det inom mig, som ett helt gungande hav. Jag kastas som en vante på ett piratskepp mitt ute på Oceanens mörkblåa vågor. Ena stunden är jag nervös, nästa trött för att sedan bli upprymd till danshumör till extemt, gråtfärdigt sentimental. Är det detta som kallas att vara tonåring?
Idag hade vi skolavslutning klockan elva. Halv elva gick jag till skolbiblioteket och ja, det var öppet. Därinne befann sig biblotikarierna, samt, en stor del av min klass som upptog nästan alla datorer och skrev, sökte information och kopierade i mängder som vanligt. Fem i elva gick vi till aulan och lyssnade på en underbar julavslutning, de var verkligen hur duktiga som helst! Det knottrade sig på mina armar i en hel timme i sträck... Efter det skyndande klassen i alla fall tillbaka till biblioteket och blev väldigt stressade så vi hörde att de skulle stänga klockan halv ett. Bibliotikarien skrattade åt oss när vi alla, finklädda och juliga, kastade oss över datorerna för att försöka få klart de sista inlämningsuppgifterna innan bibblan stängde. Eftersom jag inte var klar med min matteuppsats och behöver ett program som bara skolan har för att fixa det så frågade jag om jag om bibliotikaren tänkte jobba imorgon också och om jag då kunde få komma och låna en dator. Bibliotikaren skrattade lite till och sa att det troligtvis skulle gå bra på förmiddagen. Så det är bara att knalla ner till skolan igen imorgon vid 8 för att sedan klockan 9 träffa min ToK-grupp på högskolan och arbeta med vår presentation. Vadå jullov?
Vid tre var det sedan julfika hos vår mentor och vi hade hur mysigt som helst. Hur många gånger har jag talat om att jag har en helt underbar klass? Ja, jag kan säga det igen, flera gånger om. Vi har verkligen väldigt trevligt tillsammans allihopa. Det är underbart att få vara med i en sådan sammanhållning. Det är helt otroligt att det är 16 människor och jag stör mig inte på någon av dem någon gång, alla är verkligen underbara.
Vid halv elva ska Linnéa komma indunsande ikväll för att vi ska se på Köpmannen i Venedig. Det ska bli jätteroligt, men jag hoppas att jag, morgonmänniska som jag är, kommer att klara av att hålla mig vaken. Jag ska ju till biblioteket imorgon bitti, som sagt. Men, men. Man måste ju ändå fira första "lovkvällen" på något sätt. Tills dess måste jag också ha hunnit packa, för det hinner jag inte i morgon bitti.
Imorgon får jag äntligen komma hem! Hur länge har jag inte väntat på det? Nu när det snart är dags kan jag inte förstå att det är sant. Det ska bli helt otroligt underbart och välbehövligt. Jag är verkligen trött på skolan nu så jag behöver komma härifrån för att andas lite ny luft och hitta tillbaka till det som är roligt med skolan, för det har jag verkligen inte känt de tre senaste veckorna.
Idag hade vi skolavslutning klockan elva. Halv elva gick jag till skolbiblioteket och ja, det var öppet. Därinne befann sig biblotikarierna, samt, en stor del av min klass som upptog nästan alla datorer och skrev, sökte information och kopierade i mängder som vanligt. Fem i elva gick vi till aulan och lyssnade på en underbar julavslutning, de var verkligen hur duktiga som helst! Det knottrade sig på mina armar i en hel timme i sträck... Efter det skyndande klassen i alla fall tillbaka till biblioteket och blev väldigt stressade så vi hörde att de skulle stänga klockan halv ett. Bibliotikarien skrattade åt oss när vi alla, finklädda och juliga, kastade oss över datorerna för att försöka få klart de sista inlämningsuppgifterna innan bibblan stängde. Eftersom jag inte var klar med min matteuppsats och behöver ett program som bara skolan har för att fixa det så frågade jag om jag om bibliotikaren tänkte jobba imorgon också och om jag då kunde få komma och låna en dator. Bibliotikaren skrattade lite till och sa att det troligtvis skulle gå bra på förmiddagen. Så det är bara att knalla ner till skolan igen imorgon vid 8 för att sedan klockan 9 träffa min ToK-grupp på högskolan och arbeta med vår presentation. Vadå jullov?
Vid tre var det sedan julfika hos vår mentor och vi hade hur mysigt som helst. Hur många gånger har jag talat om att jag har en helt underbar klass? Ja, jag kan säga det igen, flera gånger om. Vi har verkligen väldigt trevligt tillsammans allihopa. Det är underbart att få vara med i en sådan sammanhållning. Det är helt otroligt att det är 16 människor och jag stör mig inte på någon av dem någon gång, alla är verkligen underbara.
Vid halv elva ska Linnéa komma indunsande ikväll för att vi ska se på Köpmannen i Venedig. Det ska bli jätteroligt, men jag hoppas att jag, morgonmänniska som jag är, kommer att klara av att hålla mig vaken. Jag ska ju till biblioteket imorgon bitti, som sagt. Men, men. Man måste ju ändå fira första "lovkvällen" på något sätt. Tills dess måste jag också ha hunnit packa, för det hinner jag inte i morgon bitti.
Imorgon får jag äntligen komma hem! Hur länge har jag inte väntat på det? Nu när det snart är dags kan jag inte förstå att det är sant. Det ska bli helt otroligt underbart och välbehövligt. Jag är verkligen trött på skolan nu så jag behöver komma härifrån för att andas lite ny luft och hitta tillbaka till det som är roligt med skolan, för det har jag verkligen inte känt de tre senaste veckorna.
Kommentarer
Trackback
