Ett litet hejdå
Så har jag slutat att blogga för ett tag igen. Frågan är om det inte är för gott snart. Visst kommer jag fortsätta att skriva ner mina känslor under vissa perioder av mitt liv, men jag vet inte om jag kan publicera allting på nätet.
Jag lever numera i en värld av lögner, småaktiga människor, maktkamper och svek. Politiken visar upp sig för fullt för mig. Samtidigt gör jag inte saken bättre med att skapa oreda i mitt privata liv utanför politiken. Varför måste all oreda komma samtidigt? Varför gör jag det här mot mig själv? Vad tror jag att jag ska få ut av det?
Rädd för att jag förstör för mig själv. Rädd för att jag kliver vidare i livet utan att utnyttja min studenttid till max. Studentlivet är så sorglöst, det senaste året har definitivt varit det bästa i mitt liv. Allting är så enkelt. Varför komplicerar jag det så fullständigt?
Vi får se hur mycket jag fortsätter att blogga i framtiden. Det kanske kommer fler inlägg, kanske inte. Det är dags att jag stänger portarna till mitt inre för omvärlden. Allt jag säger nu kan vändas emot mig i framtiden, därför måste jag vara så försiktig. Allt jag gör just nu kan förstöra min framtida karriär inom politiken (varför kan jag bara inte inse det?).
Jag säger ett litet hejdå. Det kanske inte blir helt tyst ifrån mig, men tiden där jag kunde skriva om nästan allt här i bloggen är nu över. Redan nu måste jag börja iträda min framtida roll som politiker, annars kommer jag aldrig få möjligheten att ändra samhället till en friare och öppnare värld.
Jag lever numera i en värld av lögner, småaktiga människor, maktkamper och svek. Politiken visar upp sig för fullt för mig. Samtidigt gör jag inte saken bättre med att skapa oreda i mitt privata liv utanför politiken. Varför måste all oreda komma samtidigt? Varför gör jag det här mot mig själv? Vad tror jag att jag ska få ut av det?
Rädd för att jag förstör för mig själv. Rädd för att jag kliver vidare i livet utan att utnyttja min studenttid till max. Studentlivet är så sorglöst, det senaste året har definitivt varit det bästa i mitt liv. Allting är så enkelt. Varför komplicerar jag det så fullständigt?
Vi får se hur mycket jag fortsätter att blogga i framtiden. Det kanske kommer fler inlägg, kanske inte. Det är dags att jag stänger portarna till mitt inre för omvärlden. Allt jag säger nu kan vändas emot mig i framtiden, därför måste jag vara så försiktig. Allt jag gör just nu kan förstöra min framtida karriär inom politiken (varför kan jag bara inte inse det?).
Jag säger ett litet hejdå. Det kanske inte blir helt tyst ifrån mig, men tiden där jag kunde skriva om nästan allt här i bloggen är nu över. Redan nu måste jag börja iträda min framtida roll som politiker, annars kommer jag aldrig få möjligheten att ändra samhället till en friare och öppnare värld.
