nerina

Idag har jag varit riktigt, riktigt glad. Trodde att sommaren skulle bli långtråkig, men tvärtom verkar den bli den bästa sommaren hitintills! Först Spanien i tre veckor (will be awesome...) och sedan fick jag precis veta idag att jag ska få jobb på folkpartiet Umeå fram tills valet! Hur glad är jag inte för det? Jag har förvandlats till en självlysande solstråle! Äntligen, äntligen ett bevis på att de uppskattar vad jag gör. Att få tillbringa augusti i Umeå med att kampanja, kan det bli bättre? Solbrun och snygg kommer jag också självklart att vara, efter att ha pluggat spanska på stranden i Spanien... Åh, det här kommer att bli underbart.

Börjar kunna kontrollera det som stör mina tankar just nu. Tyvärr vet jag ju att det enbart är en kortvarig lösning, jag måste komma på något bättre till resten... av mitt liv. Undrar när sådant här försvinner? Om någonsin? Det måste det. Annars blir det en drastisk lösning. Som är skära ut främre hjärnhalvan så att alla känslor försvinner och kvar är bara den kloka och rationella delen av hjärnan. Vore perfekt.

Har fortfarande svårt att inse att jag inte ska vara i Umeå efter september i höst. Begår jag mitt livs misstag då också? Men trivs jag inte i Uppsala kommer jag ju tillbaka. Så jag borde inte ta så hårt på det, och det är inte jätefarligt heller. Många hade nog mått dåligt över att inte veta vad som händer i höst, men jag är ganska lugn. Tänker knappt på det, faktiskt. Skolarbete är (som vanligt) långt ner på prioriteringslistan när det gäller mig. Särskilt nu om jag ska ha ett betalt jobb i höst... I love it!

Idag mår jag väldigt bra. Jag har fått mitt drömjobb, det är snart idreveckan och jag ska tillbringa tre veckor på en sandstrand i Spanien. Livet är underbart!