närhet

Det hände lite saker på Thereses korridorsfest igår. Det var bra. Bra att jag gick dit. Jag behövde det.

Jag har extremt svårt att bli kär. Det är ingen som känns rätt. Mina vänner här tycker att jag är löjlig för det.

"Alltså Nina, du har typ killar efter dig varje gång vi går ut men det är aldrig nån som duger för dig" fick jag höra igår. "Ja, jag är väl lite kräsen", försökte jag skämta tillbaka. "Ja, liiiite...." fick jag tillbaka.

Men jag tänker inte gå för långt med någon som jag inte vill det med. Igår stod jag på gränsen. Jag är glad att jag backade tillbaka. Igen. Som vanligt. Men, som sagt, jag är glad att jag fick lite närhet i alla fall. Alla behöver det ibland. Även jag, trots mina försök att leka stålkvinna. Men jag är inte gjord av stål, även om jag ofta försöker att ge det intrycket. Inuti är jag ju precis lika mjuk som alla andra. Så, även jag har ett behov av andra.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0