fredagsfunderingar
Tror att tentan gick bra, men är lite sur för att jag glömt bort vissa saker. Trodde verkligen inte att det som var med på duggan skulle komma på tentan. Men, men. Är ganska säker på mitt VG iaf, så det är nog lugnt.
Blir nog en lugn kväll ikväll. Känner att jag behöver det. Trodde förut att jag var en hemma-människa med det ändrades precis som allting annat när jag flyttade till Västerbotten.
Varför är det ingen som kommer in genom min dörr med en stor påse dill- och gräslökchips? Är så grymt sugen på det. Önskar man sig någonting tillräckligt mycket så ska det väl slå in? Det är väl det som Benjamin Syrsa sjunger om på julafton? Jag önskar.... jag önskar.... hm.
Lyssnar på Wonderchild igen. Det är bra. Jag behöver påminnas om den ibland. How are you gonna run at the speed of sound? ... How are you gonna breath if you're underground? How many times will you try? .... ooooh wondershild. Everything comes to an end. Jag vet att låten egentligen handlar om en kille som inte vill inse att ett förhållande är slut, men jag använder refrängen på mig själv istället. Då handlar den om att jag försöker göra allting och lägger för stor press på mig själv att klara omöjliga saker. Låter får mig att inse att jag kanske inte ska ha så höga krav på mig själv och inte bli arg på mig själv om jag inte klarar av allt som jag försöker bemästra.
För nog har jag för höga krav. När mina kompisar kom ur salen idag var vissa nöjda för att de troligtvis skulle få ett G medan vissa var riktigt ledsna för att de visste att de inte klarade sig. Jag var otroligt missnöjd för att jag visste att jag inte hade alla rätt. Det var ju det som jag satt upp som mål. Var det ett för högt mål? Inte orimligt högt, men jag ska ändå vara stolt över mig själv som klarade av den här tentan så bra, som det sägs att 75% ska faila på. Jag ska vara stolt över mig själv för det jag kan och inte arg på mig själv för det som jag inte kunde. Det är en mycket bättre inställning.
Det blir storm inatt och den har redan börjat att låta utanför mitt fönster. I ett tidigare blogginlägg har jag redan uttryckt min avsky för sådant väder så jag ska inte göra det igen, men jag vill bara påpeka att jag inte tycker om det.
Imorgon flyger jag till Stockholm. Det är jättebra att få komma ifrån alla människor här och sakna dem lite. Det är bara nyttigt. Jag har umgåts så mycket med alla den här veckan så det behövs en paus, jag vill inte bli trött på dem.
Det ska bli spännande på utbildningen. Nu är det bara ordförandena från de olika distrikten och toppkandidaterna. "Eliten". Det är roligt att jag får vara med i ett sådant gäng, hoppas att jag har någonting att komma med som låter vettigt. Annars får jag inse min underlägsenhet och lära mig av de andra istället. Det blir säkert bra hur det än blir.
Blir nog en lugn kväll ikväll. Känner att jag behöver det. Trodde förut att jag var en hemma-människa med det ändrades precis som allting annat när jag flyttade till Västerbotten.
Varför är det ingen som kommer in genom min dörr med en stor påse dill- och gräslökchips? Är så grymt sugen på det. Önskar man sig någonting tillräckligt mycket så ska det väl slå in? Det är väl det som Benjamin Syrsa sjunger om på julafton? Jag önskar.... jag önskar.... hm.
Lyssnar på Wonderchild igen. Det är bra. Jag behöver påminnas om den ibland. How are you gonna run at the speed of sound? ... How are you gonna breath if you're underground? How many times will you try? .... ooooh wondershild. Everything comes to an end. Jag vet att låten egentligen handlar om en kille som inte vill inse att ett förhållande är slut, men jag använder refrängen på mig själv istället. Då handlar den om att jag försöker göra allting och lägger för stor press på mig själv att klara omöjliga saker. Låter får mig att inse att jag kanske inte ska ha så höga krav på mig själv och inte bli arg på mig själv om jag inte klarar av allt som jag försöker bemästra.
För nog har jag för höga krav. När mina kompisar kom ur salen idag var vissa nöjda för att de troligtvis skulle få ett G medan vissa var riktigt ledsna för att de visste att de inte klarade sig. Jag var otroligt missnöjd för att jag visste att jag inte hade alla rätt. Det var ju det som jag satt upp som mål. Var det ett för högt mål? Inte orimligt högt, men jag ska ändå vara stolt över mig själv som klarade av den här tentan så bra, som det sägs att 75% ska faila på. Jag ska vara stolt över mig själv för det jag kan och inte arg på mig själv för det som jag inte kunde. Det är en mycket bättre inställning.
Det blir storm inatt och den har redan börjat att låta utanför mitt fönster. I ett tidigare blogginlägg har jag redan uttryckt min avsky för sådant väder så jag ska inte göra det igen, men jag vill bara påpeka att jag inte tycker om det.
Imorgon flyger jag till Stockholm. Det är jättebra att få komma ifrån alla människor här och sakna dem lite. Det är bara nyttigt. Jag har umgåts så mycket med alla den här veckan så det behövs en paus, jag vill inte bli trött på dem.
Det ska bli spännande på utbildningen. Nu är det bara ordförandena från de olika distrikten och toppkandidaterna. "Eliten". Det är roligt att jag får vara med i ett sådant gäng, hoppas att jag har någonting att komma med som låter vettigt. Annars får jag inse min underlägsenhet och lära mig av de andra istället. Det blir säkert bra hur det än blir.
Kommentarer
Trackback
