nerina

Hastigt blev det bestämt igårkväll att jag ska åka hem till Leksand i helgen. Biljetterna är bokade och nu gäller det bara att få huvudet att förstå att det ska åka hem också. Hem. Så konstigt. Jag funderar över vad jag helst vill göra när jag kommer hem. Vart jag vill åka.

Helst skulle jag vilja ut i Dalarnas natur, berg och dalar. Som att ta sig upp på toppen av Åsleden och kika ut över hela södra Dalarna, allt ifrån Siljansnäs, Leksand och till viss del Rättvik. Där är det så grymt vackert på sommaren. Jag har bara höstbilder därifrån, men de ger kanske en liten uppfattning om hur det ser ut:





Men vägen upp till Åsleden är inte alls kul om det är halt, och om det dessutom inte är bra väder så är det utflyktsmålet inte särskilt trevligt alls.

Istället funderar jag på en tur till Tällberg. Där behöver man gärna också lite finare väder, men kanske ändå. Få lite äkta dala-känsla i Sveriges vackraste by. Ja, kanske det.

Innan igår längtade jag inte hem. Men när möjligheten uppenbarades, att jag kanske skulle kunna åka, ja då kom saknaden. Jag vill hem. Hem till mitt underbara Dalarna, landskapet som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta. Hur många världsrymder det än kommer att bli i avstånd mellan mig och Dalarna så kommer det alltid, alltid att vara mitt sanna hem.